Gästkrönika i Ystads Allehanda

Madeleine Brandin: Simrishamn behöver inte en signaturbyggnad

Varför bygger man höga hus? Det korta svaret är för att man kan. Man bygger högt för att det är svårt att motstå frestelsen, det är en symbol för hopp, gränsöverskridande och modernitet.

Nu står Simrishamn på tur. I Ystads Allehanda stod att Simrishamnsbostäder vill bygga en signaturbyggnad i tolv våningar på gamla Bruksområdet. Ett område där det tyvärr inte finns några spår av det tidigare tegelbruket.
Varför bygga ett tolvvåningshus i en liten stad som Simrishamn? Det finns ju över allt. Man kan raljera med att en av Skånes minsta städer borde få Skånes näst högsta hus för att sticka ut. Högst är idag Turning Torso med 190 meter och 57 våningar. Det har blivit en signaturbyggnad för Malmö med sin extraordinära form.
I Sverige byggs en hel del höga hus, vi stannar vid mellan hundra och tvåhundra meter höga. I en global jämförelse är det lågt, Tokyo, Hongkong och Dubai bygger mycket högre.
Då gäller särskilda krav på mekanisk ventilation, fasta fönster, brandklassade hissar och dimensionerat för jordskalv. Kontor, jodå, men kan man bo i höga hus? Livet har olika faser, det finns skeden där bekvämlighet, lyx och utsikt värderas positivt och visar framåtanda.
Höga hus ställer extra krav på utformning, de måste helt enkelt vara vackrare. Man tänker att många människor i husen ger liv och rörelse på marken och i bottenvåningen med kultur, restauranger, möjlighet till spontana möten. Höga hus blir orienteringspunkter och landmärken i staden. Intressant, men har inte mycket att göra med vårt byggande i de mindre skånska kuststäderna.
Stadsplanering och byggande måste sikta mot social hållbarhet. Då är det andra begrepp än att bygga högt som står i fokus, som blandstad, mänsklig skala, historia, delaktighet, bygga ihop, trevnad, sinnlighet.
På Söderslätt och Österlen finns en annan historia av höga byggnader. Spannmålssilor visar det industrialiserade lantbruket och landsbygdens utveckling och har genom sin storlek och enkla geometriska former blivit landmärken i slättlandskapet. De står som praktfulla utropstecken.
Många tas ur bruk och rivs, några byggs om till bostäder och används som fäste för mobilmaster. Inne i centrala Vellinge låg en silo, när den revs var dess volym och skala motiv för att bygga ett bostadshus i nio våningar där.
Södra Åby och Alstad har idag silor, Klagstorps smäckra torn är 61 meter högt. Silon i Ystads hamn såldes, medan de i Hammenhög utökas.
Många protesterar och tycker det är främmande med tolvvåningshus i Simrishamn. Varför tolv våningar och varför just på denna plats? I alla fall är det onödigt. Staden har en egen karaktär, som är värd att identifiera och bygga vidare på.
Simrishamnbostäder har anlitat ett välrenommerat arkitektkontor som kan gnugga vidare med idéer som bottnar i genius loci, ortens egen själ.
Madeleine Brandin